ATT VARA FODERVÄRD

Den här informationstexten skrev jag ursprungligen för Allt Om Hundar sedan jag sett i ett otal annonser att många inte har en aning om vad fodervärdssystemet innebär. Så jag tänkte att lite upplysning kunde vara på sin plats!

Att vara fodervärd

Eftersom fodervärdssystemet har slagit igenom stort bland både hundägare och uppfödare tänkte jag att det kunde vara på sin plats att reda ut begreppen lite. Det är nämligen inte ovanligt att det hela slutar med besvikelse både för fodervärden och för uppfödaren, något man förhoppningsvis kan slippa om man har större kunskap redan innan avtalet skrivs under.

Till att börja med är det några saker som är viktiga att tänka på om man vill vara fodervärd. Du har hunden under hela dess liv, med undantag av när tiken har valpar eller när hanen har tikar för parning. Uppfödaren kan också ha rätt att tävla med hunden men för övrigt är den helt "din" med allt vad det innebär. Många har erfarenhet av att ha häst på foder, men det fungerar på helt annat sätt.

Avtalet

Svenska kennelklubben, SKK, har ett avtal som ska användas av uppfödare som har hundar hos fodervärd. Enligt detta avtal får uppfödaren ta högst två valpkullar (med minst en levande valp per kull) på en tik innan den övergår i fodervärdens ägo. Har dessa två kullar inte tagits innan tiken fyllt 5 år blir hon ändå fodervärdens då. När det gäller hanhund kan man antingen skriva att hunden ska ha ett visst antal parningar eller att avtalet gäller tills hunden har en viss ålder, så där finns större variationsmöjligheter. I SKK:s avtal finns också en ruta att kryssa i om ägaren eller fodervärden ska betala hundens försäkring. Anmälningsavgifter till utställningar eller tävlingar betalas i regel av den som vill ställa ut eller tävla hunden. Om uppfödaren önskar tävla hunden betalar han eller hon alltså alla kostnader som detta innebär om man inte kommit överens om något annat.

Att ha en hund på "halvfoder" innebär att man köper en hund för halva priset mot att uppfödaren får ta en valpkull enligt ovanstående. Det kan också gälla en hanhund som uppfödaren har rätt till en parning med. Man äger då hunden till 50% innan valpkullen/parningen och helt efter den.

Hunden

Den hund som en uppfödare väljer att överlåta till en fodervärd är ju en hund som uppfödaren själv tror på för framtiden och vill använda i sin avel. Detta innebär att man som fodervärd ofta kan få en mer lovande hund än vad man skulle ha fått möjlighet att köpa. Det innebär ju givetvis att uppfödaren vill att hunden ska komma ut och visa vad den går för! Därför vill de allra flesta uppfödare att fodervärden ska vara intresserad av att ställa ut hunden och kanske också tävla på till exempel lydnads-, bruks- eller jaktprov.

Uppfödaren

Det är alltid viktigt att man har en bra uppfödare som man känner att man kan vända sig till vad det än gäller. När man är fodervärd är detta ännu viktigare! I praktiken äger man ju hunden tillsammans under flera års tid.

Fodervärden

Fodervärden måste vara beredd att rätta sig efter uppfödarens önskningar i högre grad än om man har köpt en hund. Det är till exempel naturligt att uppfödaren vill att hunden ska äta ett visst foder för att vara i så god kondition som möjligt inför tävlingar och valpningar. Fodervärden är skyldig att tala om när tiken löper och att hålla hanhunden tillgänglig vid parningar och tiken för parning och valpning.

Valpar/parningar

I normalfallet är det uppfödaren som har hand om alla arrangemang kring parningar och valpningar. Men om båda parter vill ha det på något annat vis är det förstås fullt möjligt att göra annorlunda! Alla kostnader, väntade och oväntade, i samband med detta står uppfödaren för. Enda undantaget är om fodervärden flyttar under avtalets giltighetstid. Då får denne stå för de merkostnader som detta innebär för uppfödaren i samband med parning och valpning.

För- och nackdelar

Om fodervärden själv är intresserad av att tävla och ställa ut sin hund är, som tidigare nämnts, ett fodervärdsskap ett sätt att få tag på en riktigt lovande hund. Det är också en stor tillgång att ha en uppfödare "i ryggen" som verkligen är angelägen om hund och fodervärd.

För uppfödaren är det en lika stor tillgång att ha bra fodervärdar. Man kan hålla hundflocken hemma mindre och ändå ha fler bra hundar för avel. En nackdel om man sätter valpar på foder är att man inte riktigt kan veta om den lovande valpen blir precis så bra som man hoppats på. Många raser ska ju också till exempel röntgas och/eller ögonlysas som vuxna innan de kan gå i avel så där tar uppfödaren en risk.

Det finns givetvis bra och mindre bra uppfödare liksom det finns bra och mindre bra fodervärdar. Det viktigaste av allt är därför att man har en bra kontakt och känner att man har diskuterat igenom det som är viktigt innan kontraktet skrivs under. Om allt stämmer finns alla förutsättningar att alla parter ska ha nytta och glädje av fodervärdsskapet!

Tillbaka 

Ingela Carlén 
Talgoxestigen 8 
590 44 RIMFORSA
(3,5 mil söder om Linköping!)
Tel: 0494-202 25
ingela@skullebo.se